Trumps politik avgör trävarumarknaderna 2025

Ett grundscenario som de flesta analytiker förutspår är att under det kommande halvåret förväntas trävarumarknaden se en ökande efterfrågan på grund av globalt fallande räntor och minskande inflation. Vi ska dock inte ropa hej förrän vi hoppat över bäcken. Vad som händer i världsekonomin efter den 20 januari 2025, då Donald Trump klev in på sin andra presidentperiod, står fortfarande skrivet i stjärnorna, även om vi redan fått en försmak.

Text Erik Eliasson Publicerad 12 februari 2025

FotoSandra Lee Pettersson

Vad riskerar att hända? Ett uppenbart scenario är att USA inför delar av de aviserade importtullarna som Trump haft som vallöfte. De mest extrema exemplen skulle innebära höjningar på 25 procent för Kanada och Mexiko, och för Kina skulle tullarna öka med 40 procent för export till USA. Dessa hot är nu pausade och förhandlingar pågår med Mexiko och Kanada medan Kina fått 10% ökade importtullar. Ingen förskonas när protektionism ska implementeras i världens största ekonomi.   

Effekterna av den pågående osäkerheten har redan börjat skönjas i form av att den långa tioårsräntan vänt upp igen och redan närmar sig smärtgränsen 5 procent. Svenska banker höjer redan nu räntan på bundna lån av samma anledning. Till det kommer kontinuerlig statistik som visar att USA har en urstark arbetsmarknad och en alltjämt stark underliggande ekonomi i motsats till Europa. Här ser vi politisk osäkerhet smyga sig in i både Tyskland och Frankrike som båda har regeringskriser. Till det brottas vi med klara tillväxtproblem och svagt byggande.  

Vad betyder detta för skogsindustrin i vår del av världen? De högre räntorna och det växande inflationstrycket är förstås ogynnsamt för både byggandet och för sågverken. Extrema riktade tullar specifikt mot Kanada kan definitivt kortsiktigt gynna europeisk export till USA. Kanada har redan i dag 14,4 procent införseltullar och skulle då i ett värsta scenario få nästan 40 procent. Syftet med åtgärden är att USA ska köpa inhemskt trä i stället för att importera. Men Kanadas export står för 25 procent av USA:s träkonsumtion och man kan inte ens på medellång sikt täcka upp för den skillnaden med egen produktion i USA. Sågverksbranschen har i dag redan cirka 85 procent kapacitetsutnyttjande i Nordamerika och når sällan mer än 90 procent.  

Jag bedömer att svensk produktion av trävaror har minskat till 17,7 miljoner kubikmeter 2024 från drygt 19 miljoner kubikmeter toppåret 2021. Lagren i svenska sågverk är kraftigt minskande för granvaror medan furu ökar. Tullscenariot i kombination med stärkt dollar ger sannolikt ökad export till USA. Förhoppningsvis skapas helt nya möjligheter för våra furuträvaror då man där är mindre träslagsstyrd. Nordamerika förväntas återigen bli Sveriges näst största exportmarknad.  

Erik Eliasson
Marknadschef på Norra Timber